Varför vi bryr oss

Sett det här inlägget precis:

Vadå Estoniakatastrofen? Jag bryr mig inte!

Och så en kommentar till mitt förra inlägg, där Levi skriver:

"Andreas, det hjälper inte att inkomma med sanningar och argument. Åsikten att homosexualitet är normalt/naturligt/hälsosamt/dylikt grundas inte på logik, sunt förnuft eller vetenskaplig forskning. Den är av religiös karaktär. Den åsikten är en tro och inget annat. I ordets mest fanatiska bemärkelse. Homofiler och deras försvarare är TROENDE. Det hjälper inte att resonera med troende. De vill tro och förblir därför troende livet ut, kalla det gärna kompensation för oförmågan att ha barn. Låt bli!"

Så varför bryr vi oss om saker, om det nu är Estoniatragedin eller homofilernas framfart i samhället?

Svaret är givet:

För att vi vill leva i ett bättre samhälle, där brott är inte glömda, där människors lidande får gehör, där vi minns och respekterar det som är kärt för andra, deras minnen och sorg. För att vi vill att våra barn växer upp i ett sunt samhälle där man kallar saker för vad de är, genetiska störningar för genetiska störningar och avskyvärda mörkläggningar för avskyvärda mörkläggningar.
Enkelt.