Hur homolobbyn manipulerar hbtq-forskning

Jag har mer än en gång uppmärksammat att svensk och internationell forskning kring homosexualitet manipuleras av homolobbyn, direkt och indirekt, på olika sätt. Lätt att begripa varför: om forskning bedrivs oberoende och tillåts visa objektiva resultat kommer allmänheten att få veta sanningen om de sexuella avvikelsernas sjukliga natur, och det skulle hota homolobbyns syfte och existens. Därför manipuleras forskning, och det vanligaste är att man styr metoderna.
Metoddiskussionen nedan är ett bra exempel på hur "hbtq-forskning" bedrivs, hur man gör för att resultaten ska bekräfta dogmerna.
(Jag har fetstilat det intressantaste)


Föreliggande studie hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design och utfördes under
februari 2009. Syftet med studien var att undersöka barnmorskors upplevelser av och tankar
kring att bemöta samkönade par på förlossningsavdelning. Vidare syftade studien till att
undersöka barnmorskors inställning till utbildning i homokompetens samt vad de önskade att
en sådan utbildning skulle innehålla och hur den skulle utformas.

Frågor som rör homosexuellas rättigheter har varit och är fortfarande aktuella i dagens
samhällsdebatt. Det är en debatt som överlag präglas av att det är korrekt att ha en positiv inställning till homosexualitet. Att ge ett gott bemötande till alla människor, oavsett bakgrund är dessutom en del av yrkesetiken för barnmorskor då all hälso- och sjukvårdspersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen [HSL] är ålagda att behandla alla individer med respekt och värdighet (SFS, 1982:763). Mot bakgrund av detta kan informanterna ha uppfattat syftet med studien som känsligt vilket kan ha påverkat informanternas svar. Detta påverkar i sin tur studiens trovärdighet då barnmorskorna kan ha gett de svar som de trodde var mest korrekta.

Studiens trovärdighet är även beroende av huruvida det presenterade resultatet
överrensstämmer med studiens syfte (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna anser att de
frågor som ingick i intervjuguiden väl täckte ämnesområdet varför studiens syfte kan sägas
vara uppfyllt. Författarna växlade roll som huvudintervjuare under intervjuerna, något som
kan ha påverkat det sätt som frågorna ställts på och följaktligen vilka svar som informanterna
gett. Dock hade den av författarna som inte hade rollen som huvudintervjuare möjlighet att
under intervjun komplettera med förtydligande frågor. Detta gjorde att samma frågor ändå
ställdes under samtliga intervjuer. Det faktum att författarna var ovana intervjuare kan också
ha påverkat informanternas svar. I de fall då informanten kände en osäkerhet inför ämnet är
det möjligt att denna osäkerhet reflekterats i intervjuarens sätt att leda intervjun. Något som i
förlängningen kan ha gjort att ämnet inte helt blev uttömt. Medellängden på intervjuerna
skilde sig mellan de olika avdelningarna. På avd. A var intervjuerna i snitt fem minuter längre än på avdelning B. Detta gjorde att informanterna på avd. A fick ett större utrymme i resultatet. Hade författarna haft en större erfarenhet av att intervjua är det möjligt att frågorna hade kunnat fördjupats och resulterat i mer utförliga svar och längre intervjuer. Då också hade också utrymmet i resultatet fördelats mer jämnt. Skillnaden i intervjulängd behöver dock inte enbart bero på ovana hos författarna, det tyder också på att informanterna på avd. A hade en större förförståelse för ämnet. Dessutom fick barnmorskorna på avd. A en extra fråga under intervjuerna, något som kan ha påverkat intervjuernas längd.

Dataanalysen genomfördes först av författarna enskilt för att sedan analyseras av författarna
tillsammans. Samstämmigheten mellan författarna var hög vilket kan anses ge dataanalysen
en hög tillförlitlighet. Under varje steg i analysarbetet reflekterade och diskuterade författarna
olika tolkningsmöjligheter varför de slutgiltiga kategorierna och temana kan anses ha en hög
stringens.

På avd. A valdes informanterna ut av avdelningschefen och vid avd. B anmälde
barnmorskorna själva intresse, de flesta efter att ha blivit tillfrågade av redan intervjuade
kollegor. Tillvägagångssättet på avd. A kan ha gjort att avdelningschefen valde personer som
denne visste skulle förmedla ett positivt perspektiv vilket kan ha gjort att informanterna
utgjorde homogen grupp beträffande sina åsikter. Detta är något som kan ha påverkat
resultatet. Dessutom kan det faktum att informanterna valdes av avdelningschefen ha gjort att de kände sig tvungna att delta i studien och förmedla en positiv inställning. Det kan även diskuteras om informanterna på avd. B deltog av eget intresse eller om de kände sig nödgade att ställa upp när de blev tillfrågade av sina kollegor. Ingen av intervjuerna avbröts och ingen av informanterna har i efterhand dragit tillbaka sin medverkan. Detta gör att författarna tolkar samtliga informanters medverkan som frivillig.

Samtliga intervjuer genomfördes på respektive arbetsplats. Detta faktum kan ha färgat informantens svar genom att de känt att de måste vara lojala mot sin arbetsgivare och svara på sådant sätt att denne framkom i positiv dager. Hade intervjun genomförts på neutral plats kan det tänkas att informanterna svarat på annat sätt. Det är författarnas åsikt att det är svårt att helt gardera sig mot tendenser som kan färga materialet i studier som är baserade på människors upplevelser, tankar och känslor. Informanterna erbjöds att själva välja tid och plats för intervjun och ingen av informanterna avbröt intervjun eller drog tillbaka sin medverkan. Författarna menar att det kan ses som ett uttryck för att de kände sig trygga i intervjusituationen, något som kan anses ha betydelse för hur trovärdigt informanten har besvarat frågorna.

Att författarna har en stor förförståelse både för ämnet och för queerteoretisk analys har med
största sannolikhet påverkat analysen av materialet och därmed även påverkat studiens
trovärdighet. Det är dock författarnas åsikt att förförståelsen kan ha gjort att materialet
studerats ur ett perspektiv som annars inte hade framkommit.

Urvalet var litet och är inte representativt vare sig för barnmorskor som yrkesgrupp eller för barnmorskorna på respektive avdelning. Resultatet är inte överförbart utan ger endast en bild av de intervjuade barnmorskornas upplevelser av att bemöta samkönade par och deras inställning till utbildning. Mot bakgrund av de inledningsvis beskrivna kunskapsluckorna inom forskningsområdet kan föreliggande studie anses tillföra ny kunskap och utgöra en grund för vidare studier. Resultatet kan även fungera som en utgångspunkt för förlossningsavdelningar som vill implementera homokompetens i sina verksamheter.

Nyckelord:
homosexualitet, lesbiska, homofobi, debatt, information, sex, samhälle, rfsl, hetero, pride, transsexuella, homolobby, politik, vetenskap, gaylobby, analsex, värderingar, qx, homoäktenskap, homosexuella, könsidentitet, bögar